Hemresan...

Sista dagen blev en lång dag. Det blev till att packa och göra det sista som vi hela tiden skjutit på framtiden. Jag som trodde att vi skulle åka hem med lätt bagage men det blev lika många fulla resväskor som på ditresan. Mestadels fyldes de av tygpåsar som Terezinha har sytt och annat iköp till butiken.

Planet hem skulle gå 00.10 och efter en massa tjafs med inchekningspersonalen slank vi smidigt förbi den långa kön till passkontrollen. Tur var det för så snart vi kom fram till vår gate var det dags att gå ombord. Nando sov redan och sov i min famn ända tills planet hade lyft och personalen satte upp den lilla väggfasta barnsängen. Sen sov han i stort sett hela vägen trotts gap och skrik från ungarna omkring. Punktligt kl. 06 brasiliasnk tid vaknade han och då var det mindre än en timme kvar av resan till Lissabon.

På flygplatsen i Portugal intog vi en fika medan vi väntade på nästa plan. Caféet fyldes snart med svenskar som blev aldeles till sig när Nando skrattade till dom.

Sista etappen Lissabon-Arlanda var desto tröttsammare. Nando var trött och svårunderhållen. Han längtade väl tillbaka till Terezinhas rymliga madrassförsedda vardagsrum. Jag lyckades tydligen sova en stund iallafall!

Hemma i Sverige var det till å packa på sig alla tjocka kläder igen. Jag var rädd att Nando skulle ha vant sig för mycket vid att bara gå i blöja och klaga när vi krånglade på honom kläder men det gick bra!

Hemma i Kungsängen hade pappa fixat mys med snölycktor i den djupa snön. Ååå vad det är skönt att vara hemma!

Och jag vet någon som har längtat!