Nando och Melonen

Junior kom hem med en 10 kilos melon och den förvandlades snabbt till en karusell. Tror Nando blev lite åksjuk mot slutet :)

När vi kom till strandhuset på Itamaraka var det dags att smaka och Nando fick tallriksstora ögon när han såg oss smaska. Vill ha, vill ha, vill ha!!!

Jag bävar inför nästa resa när Nando är lite äldre. Då kommer det vara omöjligt att stoppa folk från att ge honom både det ena och det andra.

Eftermiddagspromenad på Itamaracá

På eftermiddagen gick vi iväg på en strandpromenad. På vägen ned till stranden träffade vi få de här små aporna som satt och mumsade på frukterna från trädet på bilden. Junior var den enda som lyckades fånga dem på bild!

Havet höll på att torka som man säger i Brasilien när det är ebb.

Teresinha satte sig för att vila sina trötta ben medans vi fortsatte över det som vid högvatten är en bred flod. Härifrån går det en båt över till andra sidan för 1 Real (ca 4kr). Dyrt tyckte Terezinha. Längs hela stranden har man problem med att havet äter sig längre upp så husen närmast havet har övergivits. Thiago berättade att den här baren låg 20 meter längre ut sist han var här.

Det här är det som blir kvar av floden när det är ebb. Den leder in i ett mangroveträsk och här passerar småhajarna förbi för att luncha inne i träsket. Junior berättade att det även finns sjökor här. Mamma fotade ivrigt.

Nando hann somna på vägen och sov hela vägen tillbaka. Måste säga att 25-kronors-babybjörnen har fungerat väldigt bra!

Thiago hittade ett par kvarglömda sandaler på stranden. Mycket fint måste jag säga!

Bebisbajs x 10

Nando har fått ändrad ämnesomsättning verkar det som för från att ha bajsat en gång om dan har det de senaste dagarna varit ca 10 ggr. Och det är inte lite heller! Här har han presis avverkat en blöt prutt på sin nyduschade och ombytta mamma. Det blev bara att hoppa in i duschen igen vilket i och för sig inte är helt fel i värmen.

Samma gälde såklart Nando och den här gången var det Tio Marcello som fick den äran :) Utomhus dusch i solljummet vatten är det bästa som finns!

Sen blev det siesta i skuggan :)

Stranden

Efter frukosten ville vi ned till havet igen så vi plockade ihop vårt pick och pack och gick ned.

Nando blev buren som en prins av sina kusiner Nicolly och Thiago.

Efter en stund kom Tia Vera och Farmor Teresinha ned tillsammans med Farfar Fernando på bilden nedan.

Mamma kom på knepet att använda sand istället för solskydsfaktorn som vi glömt hemma i Jardim Paulista.

Farfar Fernando tillsammans med Farbror Marcello.

Itamaracá

Nu har mamma kommit hit! Så nu kan ni som vill även läsa om våra äventyr på hennes blogg. I lördags åkte vi iväg till Juniors fasters semesterhus som ligger på ön Itamaracá. Huset ligger på en del av ön som ännu inte har fått en asfalterad väg så där är det fortfarande ganska lite turister. Det är stor skillnad från Porto de Galinhas där vi var för två helger sedan, där stranden är full av baren och försäljare. Här har man stranden nästan för sig själv.

Första morgonen vaknade jag och Junior som vanligt vid 6 tiden när Nando vaknar. Vi passade på att gå upp för att utnytja den lite svagare morgonsolen och smög ut för att gå ned till stranden. Där var vi i stort sett helt ensamma förutom en liten fiskebåt som åkte förbi ute på havet.

Nu vet jag vem Nando har ärvt den där rynkan mellan ögonbrynen ifrån!

På vägen tillbaka stötte vi på ett gäng gisar som var ute på morgonpromenad. De var på väg till sitt morgondopp.