Idag har jag varit på studiebesök på APAE som är en förening liknande FUB verksam i Brasilien. Eftersom att jag efter sommaren påbörjar mitt tredje år på socionomprogrammet börjar det bli dags för mig att tänka på uppslag för C-uppsatts. Jag har en tanke om att skriva den här i Brasilien och ett av mina intresseområden är socialt arbete med personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Jag har börjat kolla vad det finns för verksamheter här i närheten av Recife och jag fick tips om APAE ifrån min pappa som varit på IASSID-forskarkonferens i Halifax/Kanada och stött på en forskare ifrån föreningen APAE.
Föreningen grundades för drygt 50 år sedan och arbetar med att förbättra förutsättningarna för personer med intellektuella funktionsnedsättningar i Brasilien. De som kan få stöd av APAE är främst barn och ungdomar men av de personerna som jag mötte fanns det även personer i 30-40 års åldern. Annexet i Recife är relativt litet i jämförelse med t.ex. verksamheten i Salvador. På APAE bedriver de främst undervisning både institutionellt och integrerat i en kommunal och en statlig skola. De har även sjukgymnaster, psykologer och andra kliniker på plats för olika typer av behandlingar. Lärarna som undervisar är anställda av kommunen och psykologer, sjukgymnaster osv är anställda av föreningen.
Jag blev runtvisad i lokalerna av Silvania, en av funktionärerna på APAE Recife.
Här är Silvania och en av lärarna på APAE. I den här lokalen får barnen/ungdomarna lära sig att göra olika hantverk, mycket tillverkat av återvunnet material så som tidningspapper och mjölkpaket. Som jag förstod det finns det ingen lagstadgad rätt till dagligverksamhet för personer med intelektuella funktionsnedsättningar i Recife likt den som finns enligt LSS i Sverige. Efter personerna har avslutat sina studier tar sig vissa ut på arbetsmarknaden antingen genom anställning eller genom tillverkning av konsthantverk som de får lära sig på APAE, andra blir kvar hemma. Det finns en lag som säger att företag per 100:e anställd måste anställa en person med någon typ av funktionsnedsättning men konkurrensen är stor och företagen anställer hellre personer med lindrigare funktionsnedsättningar så som synskador eller rörelsehinder än personer med intellektuella funktionsnedsättningar. De får också lära sig att restaurera böcker genom att ge dem nya pärmar.
Här är ett av rummen där de tar emot de allra minsta barnen. Silvania berättade att de tar emot så små som 1-2 åringar.
Här är aulan. Silvania berättade att det finns en brasilianska som skrivit många böcker om sitt arbete med barn med intellektuella funktionsnedsättningar i Sverige och som brukar handleda personalen på APAE. Hon är nu pensionerad och bor tydligen växelvis i Sverige och Sao Paulo. När jag kommer hem till Sverige ska jag ta kontakt med henne!
Spännande! Det vore väl superbra med utbyte av erfarenheter mellan Sverige och Brasilien.
SvaraRadera