Det var konstigt att vara tillbaka efter så många år och det tog några dagar innan jag började komma in i den speciella stämningen som råder där. Gatuartisterna längs las Ramblas, alla turister, vackra byggnader, gratiskonserter, den underbara parken Ciudadella som alltid är full av liv. Där träffas cirkusartister, capoeiragrupper och andra för att träna under de svalare kvällarna och på söndagarna är det där det händer.
Nando tog sina första försiktiga steg en dag när vi höll oss inne i skydd från värmen. 4-5 steg sen ned på knä igen och aldeles till sig av sina egna framgångar! Nu går han lite stadigare men fortfarande försiktigt och mest på kul. För att ta sig fram är det fortfarande krypa som gäller.
Vi åkte bara till stranden en gång och då var klockan redan över sex på kvällen. Efter denna dundersommar hemma i Sverige kändes det som om solen inte var det viktigaste den här resan.
Nando har tidigare varit lite blyg inför Morbror Jocce men efter några dagar under samma tak var det inga problem. Mysigt att vila sig mot en mjuk kalufs!
Staden som vi åkte till för att bada heter Badalona dit kan man ta sig med tåg, tunnelbana eller spårvagn. Olle hade testat alla resevägarna och rekomenderade spårvagnen tillbaka. Genom staden såg vi flera målningar på väggarna föreställande dörrar eller fönster.
Den här gatan är en av de första minnena jag har ifrån Barclona. Det var på den gatan jag och min kompis Eva fick bo hos fyra peruanska bröder under de dagar vi tillbringade i staden. Det var sommaren 2003, året innan jag åkte dit för att läsa spanska. Då bodde jag också några dagar hos dom innan jag hittade ett eget rum att hyra.
Söndagsmys i park Ciudadella.
En dag tog vi linbanan upp till toppen av parken Monjuic där det liggen ett slott. Därifrån har man en fantastisk 360 graders utsikt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar