torsdag 26 november 2009

Sovmorgon!

Idag spenderade jag hela förmiddagen i sängen med frukost, bokklubbsboken och Nando snusandes brevid. Det var underbart! Han e så mysig när han vaknar. Han ligger och knorrar och skiner upp när han ser en och sen kan han ligga och prata jätte länge! Idag låg han och sa aaaaaaaaaaaaa i samma tonläge i nån minut som om han lyssnade på sin egen röst :) Det är mycket lättare att hitta på saker att göra nu när han är mer vaken och nöjd. Jag börjar förstå lite mer av de andra mammorna i min grupps trygghet eftersom deras barn är nästan en månad äldre. Det lilla försprånget betyder nog mycket!
Sen fick jag ett meddelande från en i mammagruppen som frågade om nån skulle till öppnaförskolan idag så jag gick dit en stund. Det var jätte trevligt och det är mycket roligare att träffa någon som är i ungefär samma stadium. Hämtade gipsavgjutningen också och den blev ganska bra! Nu ska den bara torka. Jag ska nog köpa lite gips och göra fler hemma så att jag kan ge bort till folk.

onsdag 25 november 2009

Idag har jag varit på öppna förskolan men ingen från min föräldragrupp var där. Alla mammor känns så vuxna på nått sätt. Många har flera barn och verkar kunna allt om barn å mammalivet. De verkade känna varandra allihop och snackade om senaste shoppingen på stinsen och hur man bäst pillar ut snorkråkor på sina bebisar... Sen gick alla och lunchade på den lokala krogen men jag gick hem. Kände mig inte så beväm i sälskapet men det kommer kanske? Jag gjorde iallafall gipsavgjutningar av Nandos händer och fötter! Ska hämta på måndag :)

Morfar mådde lite bättre idag efter att ha varit lite sämre några dagar. Min bror följde med och morfar sa "men se på fan" i äkta Tårtan stil när han såg honom! Lyckades få i honom en hel näringsdryck och det var två snälla sjuksköterskor där som pysslade med honom.

Nando har slutat med napp igen. Han har inte velat ha den på två dagar utan föredrar handen... Jaja, det går ju inte att tvinga nån.

Första advent på söndag!!!!

måndag 23 november 2009

Nandorapport...

I onsdags var vi på BVC på rutinundersökning och fick veta att Nando gått upp ett halvkilo sen sist! Han vägde nu 4870g och var 54,4cm lång och följer sin egen kurva precis som han ska! Det är alltid lika spännande att gå dit och få bekräftelse på att han växer och mår bra!
Han har blivit mycket tryggare de senaste två veckorna och han är nöjd långa stunder utan att man håller i honom! Han kan ligga länge och prata på rygg eller träna på å krypa och lyfta huvudet på mage! Han suger mer och mer på händerna nu och det är bara en tidsfråga innan han hittar sin tumme så vi har börjat att låta han ha nappen lite mer nu. Förut har han bara haft den när han ska sova på natten. Det är verkligen en gudagåva och med nappen så har han knapt gråtit på flera dagar! Tur är det för det är det värsta som finns! Det gör fysiskt ont i kroppen när han gråter och värst är det när man inte kan hålla om honom och försöka trösta! Idag när vi var på väg hem från Danderyd så började han gråta i bilen och Junior försökte lugna honom men det gick inte! Jag började typ må illa och fick verkligen anstränga mig för att kunna fortsätta köra! När vi kom fram var han helt svettig och hulkade i flera minuter! Det var hemskt och jag kände mig som världens sämsta! Jag är överlycklig att han inte är ett kolikbarn för jag skulle inte stå ut!

Det verkade vara lite bättre med Morfar idag! Det var aldeles nedsläkt och han låg och sov när vi kom. Jag tycker de borde ha tänt på dagarna iallafall så att han får någon slags uppfattning om det e dag eller natt! Speciellt nu när det är så mörkt ute. Inte konstigt om man är trött om man ligger i ett mörkt rum hela dagarna! Man han hade ätit och druckit bra och sa faktiskt att han ville komma upp en stund när jag frågade men sjukskötersorna vågade inte eftersom han varit sängliggande en vecka. De ville vänta tills imorgon då en sjukgymnast kunde vara med. En av dem lovade att hon skulle se till att det kom en sådan till honom imorgon för att undersöka om han var pigg nog för att lämna sängen. Vi fick hyra en tv åt honom iallafall och han verkade lite piggare när vi skulle gå! Det var dansbandskampen på tv och han log när jag sa att vi skulle komma imorgon igen :) Lilltårta! Hoppas han blir bättre så han får komma hem igen! Det e tomt här utan honom!

söndag 22 november 2009

Happy Friendships Day!

Vilka mysiga vänner jag har! Vårt gamla kompisgäng från förr som ivanliga fall är utspritt över landet var samlat igår då vi firade vår egna högtid Happy Friendships Day! Emma och Anders hade kommit ned från Jämtland och under kvällen dök även Vivi upp som en liten överaskning!! Det blev en lugn kväll med tjuvsmak på glöggen och prat om gamla minnen :) Nando var med och var lugn hela kvällen! Inte ett enda litet gnäll gav han ifrån sig utan verkade nöjd med att få sitta med och lyssna! Det blev en sen kväll och vi var inte hemma fören vid två tiden.

Nu har föräldrarna åkt till Sydafrika i en vecka så jag, Junior och Nando har huset för oss själva! Det det ekede tomt igårnatt när vi kom hem och hundarna var som helt förtvivlade. De tycker väl det är jätte konstigt eftersom det i vanligafall är full fart hemma långt in på natten.
Tårtan ligger sen en vecka tillbaka inne på Danderyd för en oidentifierad infektion så det är verkligen tomt! Han har varit väldigt trött i några veckor och igår när vi var och hälsade på var det en helt annan person en den som lämnade oss. Han låg och sov när vi kom och såg så liten och ynklig ut utan sina löständer. Sjukhuskläderna och miljön gjorde inte intrycket bättre. Jag hoppas att han kan orka komma iform igen men sjukhuspersonalen verkade inte tycka att han var rehabiliterbar... Det är sjukt hur mycket som kan hända på en veckas sängliggande! Innan han åkte in så var han ju ändå uppe och gick minst fyra gånger om dan och nu vågar dom inte ens låtaa honom sitta! När vi påpekade att hans rollator bar borta så frågade personalen förvånat "vadå, kunde han gå när han kom hit?" Usch, jag blir så ledsen när jag tänker på att han ligger där alldeles ensam hela dagarna utan någon som ens försöker aktivera honom.
Nä nu ska jag göra mig i ordning för att åka och hälsa på! Kommer igen snart med en Nandorapport!

torsdag 12 november 2009

Hjärnspöken, eller?

Varför har jag en känsla av att alla tittar dömande på mig när jag är ute på stan? Att folk tittar vet jag ju för det gjorde jag också så fort jag såg någon komma med en barnvagn och inte minst om någon lyfte upp sitt barn på pendeln till exempel. Då kollar man ju! Och jag vet att folk inte kollar för att de anklagar en för nått utan för att det är spännande med barn. Men ändå kryper det i mig och jag undviker så mycket jag kan att titta tillbaka mer rädsla för att få mina farhågor bekräftade.

Igår var jag på öppna förskolan för första gången. Det var en arrangerad föräldraträff och vi var sex mammor där med våra bebisar. Jag var jätte förväntansfull! Mest för att få träffa andra mammor och höra hur det går för dem men också för att få se andra bebisar! Jag har ju knappt sett några andra bebisar sen Nando kom så jag har inget att jämföra med! När jag kom dit var två redan där och satt på golvet med sina bebisar framför sig. De såg hur säkra ut som helst och jag satte mig mittemot med Nando och frågade försiktigt huhuhur gamla deras var och de svarade utan att visa särskilt mycket intresse… Sen kom det några till som såg lite mer osäkra ut bland annat en tjej från Irak och en från Colombia som bara hade bott i Sverige i ett år och båda verkade jätte gulliga. Barnmorskan frågade hur det gick för alla med amning och allmänt hur vi tyckte att det var att vara mammor. Det var inte riktigt någon som vågade säga nått utan mumlade bara att allt gick bra… Jag hade massor av frågor men jag vågade inte fråga för att inte verka dum. Jag hade velat veta hur deras bebisar var och vad dom gör på dagarna. Själv går jag runt med dåligt samvete för att jag längtar tills Nando ska sova så att jag kan hålla på med mina grejer. Jag tror att jag måste börja inse att jag inte kan göra allt det jag sett framför mig. Att jag kanske måste låta Nando ta tid. Jag fick en känsla av att de andra mammorna gör massa saker med sina bebisar men jag fattar inte vad? Vad finns det att göra? Jag menar antingen är han ledsen och då försöker jag göra honom glad och då somnar han. Visst han är vaken och glad mer och mer och då kan man ju leka lite men han sover ju ändå mestadels av tiden bara man håller i honom. Vi ska ses igen nästa vecka så då kanske jag vågar fråga...

Idag så har jag i alla fall gjort i ordning ett täcke på golvet där Nando kan rulla runt. Det krävdes en avstädning först och självklart var Juniors första kommentar när han kom hem ändå en grymtning om att hundarna lägger sig med Nandos grejer men jaja...

Klagosång...

Jag önskar mig ett eget hem som jag kan inreda efter eget behag å där jag slipper tänka på annat än Nando, mig själv och Junior. Visst att det är skönt att bo hemma hos mamma och pappa som kan hjälpa till med Nando när de är hemma med det blir ju en himla massa mer jobb också. Gamla Muffa som kissar inne och som jag måste torka upp efter och Morfar med hemtjänsten som springer in och ut hela dagarna och som man måste ha koll på så att dom gör sitt jobb.

Jag längtar efter att slippa alla andras stök och att kunna göra det lite mer bebisvänligt. Jag är trött på att behöva plocka undan efter oss varje dag och att över huvudtaget behöva ta hänsyn till alla andra. Idag kollade jag på hemnet för första gången på jätte länge men jag får bara ångest av att det inte finns något som passar. Vi kan inte bo i lägenhet för att Junior får klaustrofobi i lägenheter och så måste han ha tillgång till verkstad i anslutning. Så det måste vara ett hus eller radhus med garage men allt i vår prisklass ligger antingen jätte långt bort i typ Bålsta eller så e det fallfärdiga med enorma renoveringsbehov. Junior säger att han inte är rädd för att jobba och att vi kan göra mycket själva men när ska han få tid? Han är ju knappt hemma? Det skulle sluta som ett fall för Arga Snickaren! Alla par som ställer upp där är likadana och jag ser framför mig Junior med alla oavslutade projekt och att jag får utskällningar för att jag ”ju låter honom sätta igång dem och inte säger nej”. Nä, det finns ingen bra lösning på det hela. I alla fall kan inte jag komma på någon…

måndag 9 november 2009

Sömnlös natt...

Nando har lyckats vända på dygnet. Eller det är väl vi som får ta på oss skulden för det antagligen med en så lång sovmorgon igår. Vi kom väl inte i säng fören efter midnatt men när det var dags var han pigg som en mört och låg och sprattlade i sängen. Han var inte ledsen eller så bara väldigt vaken! Så länge vi pratade med honom skrattade han nöjt men när vi försökte sova så blev han arg... Jag fick mig en rak höger när jag hade somnat med näsan emot nappen som stöd! Rakt på ögat!!!

Vi har försökt att hålla honom lite vaken nu på kvällen men det är typ omöjligt så vi får väl se hur det går inatt! Skönt iallafall att han inte är ledsen! Det är det värsta när han är otröstbar vilket han som tur var inte är så ofta!

Han har lärt sig sitt första ord! Redan för några veckor sen så hörde mormor honom säga det för första gången. "Oglo" säger han. Det är bara det att vi inte riktigt har listat ut vad det betyder!!

söndag 8 november 2009

Fars Dag

Idag har varit en riktig slödag! Den började med en riktid söndagsfrukost vid 12 tiden sådär å sen gick jag runt i pyamas hela dan! Det var ju även Juniors första farsdag som far och detta firade vi med att gå ut och äta Indisk mat i Sundbyberg. Med ikväll var även min far och resten av familjen utom Mamma som flytt sin egen födelsedag till Stribergs Station på keramikkurs och Tårtan som varit lite hängig och fick stanna hemma. Jocce va sockså med och då även han ville fira sin far så var även Bibbi och Bertil med :) Nando var lugn och glad hela kvällen å sjöng ut på pendeltåget. Tror han försökte få till en liten farsdagssång!

fredag 6 november 2009

Hur blir det så här?

När jag vaknar på morgonen har jag massor av ideer va ja ska hitta på. Gå på promenad, läsa i bokklubbsboken, sy klart den påbörjade tygkassen, virka mormorsrutor och en massa mer men så slutar det med att jag fastnar framför datorn å (jag skäms) farmville! Det är pinsamt! Men så sjukt hjärndött och meningslöst så man blir helt apatisk!

Aja, imorn är en ny dag å då minsann!

torsdag 5 november 2009

Nandos första födelsedagskalas!!!



Igår blev Nando en månad och det skulle självklart firas med buller å brak! Junior insisterade på att jag skulle göra en ”bolo” alltså tårta eller kaka på portugisiska och hade köpt med sig hela partykittet hem! Ni kan ju bara tänka er hur Nandos ettårsdag kommer att firas! I äkta brasiliansk anda!


Men man blir ju så himla trött av kalas!

Världens mysigaste sovplats!

Jag har varit dålig på att uppdatera senaste veckan men livet som småbarnsmor är aningen häktiskt. I Måndags var vi i alla fall på kontroll hos barnmorskan och Nando har gått upp drygt ett halvkilo sen sist! Han väger numera 4300g och är 52,5 cm lång. Att han växer märks på kläderna som börjar sitta åt och på första storlekens blöjor som han har vuxit ur! Nu har han lärt sig skrika ordentligt också och det kan komma plötsligt! Tidigare började det med någon minuts gny så att man hann avleda det men nu kan det sätta igång utan förvarning. Nattsömnen är lite olika med från natt till natt. Natten till idag var ovanligt lugn och jag tror faktiskt att jag fick sådär 1-2 timmars oavbruten sömn framåt morgonkvisten! Annars så sover jag väldigt ytligt och vaknar av minsta ljud men imorse kände jag mig ganska utsövd när jag gick upp.

Idag har jag, Nando och mamma varit iväg på en efterlängtad shoppingrunda! Jag inhandlade bl.a. en audiosladd och en s-videosladd så nu kan jag äntligen lyssna på musik och titta på filmer från datorn i stereon eller på tv:n! Jag investerade även i ett babyalarm eller va det heter så att jag kan höra om Nando vaknar även om jag är någon annanstans i huset! Det var skamligt dyrt men det kan det vara värt om jag slipper springa som en hönsmamma upp å ned för trapporna för att höra om han skriker hela tiden! Sen åkte vi till tygvaruhuset för att inhandla muddtyger men till min besvikelse fanns det inte så mycket att välja på. Köpte i alla fall ett rosa, ett rött och ett grått muddtyg och så ett svart viskos tyg som kanske kan fungera. Hittade även lite fina bomullstyger som jag måste komma på va jag ska göra med!